Ångestriktlinjer - Fysioterapeuterna

ngestreduktion Baserat p: Nationella riktlinjer fr vrd vid depression och ngestsyndrom 2010 med fokus p ngest Copyright Tomas Waldegren 1 ngestreduktion Hela det hr fredraget r i frsta hand baserat p en neurobiologiskt synvinkel,

som frsker att frklara vad som hnder rent biologiskt inne i kroppen. De situationer dr man nrmar sig psykoterapi (analys och tolkning av knsla, reaktion mm) ligger drmed utanfr detta fredrag. Copyright Tomas Waldegren 2 ngest och samhllet Depression och ngestsyndrom r folksjukdomar och en del av den vxande psykiska ohlsan i befolkningen. Klla: Nationella riktlinjer

Lundbystudien 1947-1997 visar inte p ngon kning. Klla: Nettelbladt, Bogren & Mattisson, 2008. Copyright Tomas Waldegren 3 ngest och samhllet ngestsyndromen leder till betydande kostnader fr samhllet. Den totala kostnaden i Sverige berknades 1996 uppg till ca 20 miljarder kronor per r. Klla: SBU (2005): Behandling av ngestsyndrom vol 2.

Den totala kostnaden fr all psykisk ohlsa berknades 1997 uppn till ca 50 miljarder kronor. Klla: Socialstyrelsen, 2005. Copyright Tomas Waldegren 4 ngest och samhllet Enligt Underskning av levnadsfrhllanden (ULF): Har besvr av ngslan, oro eller ngest 1996: 15.7% 2004: 18.7% Klla: www.scb.se/Pages/TableAndChart___170774.aspx hmtat 2010-07-07

Copyright Tomas Waldegren 5 ngest och samhllet Enligt nationella folkhlsoenkten 2009 mtt med GHQ-12 (10270 svarade): ngest: 33% Svr ngest 5% 2004: 35% resp 6% Klla: www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkten/Psykisk-halsa/ Copyright Tomas Waldegren

6 ngest och samhllet I Stockholm kade antalet personer ver 18 r som skte psykiatrisk vrd med 25% mellan 1995 och 2002. Klla: Socialstyrelsen 2005. Copyright Tomas Waldegren 7 ngest och samhllet Underskning i primrvrden:

18.5% beskte lkare som fljd av ngon form av psykisk ohlsa. 1.5% hade psykisk ohlsa som enda orsak till lkarbesk. 34.3% skattade vrden p HADS som kan vara av kliniskt intresse. Klla: Kalloinien et al, 2010. Copyright Tomas Waldegren 8 ngest och samhllet I genomsnitt har landstingens samlade

vrdkostnader kat med 5 procent per r sedan 2006. Men motsvarande siffra fr den specialiserade psykiatrin r 3,8 procent, visar statistik frn Sveriges kommuner och landsting, SKL. Klla: Dagens medicin 2010-07-27 http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/07/27/ sma-satsningar-pa-psykiatr/index.xml Copyright Tomas Waldegren 9 ngest och individen Vad innebr d ngest fr individen?

Copyright Tomas Waldegren 10 Vad r ngest? Copyright Tomas Waldegren 11 Vad r ngest? Ingen allmngiltig, gemensam definition p ngest (Rachman, 2004).

Olustknslor eller kroppsliga spnningssymtom infr en frvntad fara eller olycka dr det upplevda hotet kan komma inifrn eller utifrn (SBU, 2005) En upplevelse som utvecklas nr energin av en impuls misslyckas med att bli urladdad (Lowen, 1958) Copyright Tomas Waldegren 12 Vad r ngest? Bde Reich (1972) och Lowen (1958) beskriver att ngest r den upplevelse

man fr nr organismen har mer tillgnglig energi (livsenergi, den psykologiska upplevelsen av kraft och ork) n den kan hantera eller gra sig av med, samt beskriver olika metoder fr att kunna behandla ngest utifrn denna synvinkel. Copyright Tomas Waldegren 13 Vad r ngest Mtning 1

Hjrtat slr snabbt Muskler knns spnda Knner frtvivlan ver problem Tror att andra inte kommer att gilla/samtycka Kan inte bestmma sig Upplever yrsel eller ostadighet Muskler knns svaga Copyright Tomas Waldegren 14

Vad r ngest Mtning 2 Upplever sklvningar och skakningar Frestller sig framtida motgngar Kan inte f tankar ur huvudet Problem att komma ihg saker Ansiktet knns varmt

Tnker att det vrsta kommer att hnda Armar och ben knns stela Copyright Tomas Waldegren 15 Vad r ngest Mtning 3

Strupen knns torr Undviker obehagliga tankar Orelevanta tankar inkrktar Andningen r snabb och ytlig Kan inte kontrollera tankar Fjrilar i magen Handflator knns fuktiga Klla: State-Trait Inventory for Cognitive and Somatic Anxiety Copyright Tomas Waldegren

16 Nationella riktlinjer Evidensbaserade Evidensbaserade riktlinjer, speciellt inom psykiatri, brukar f kritiken att samspelet mellan patient och terapeut p individniv inte tydliggrs. Kritiken gller ffa vid psykoterapi. Copyright Tomas Waldegren 17

Nationella riktlinjer Vad sger de nationella riktlinjerna? KBT Fysisk aktivitet Avspnning Meditation Autogen trning Copyright Tomas Waldegren 18 Nationella riktlinjer - KBT

KBT fr prioritet 1 eller 2 vid mnga olika ngestproblem och blir drmed troligen den behandling som arbetsgivare kommer att prioritera i ngestbehandlingen. Copyright Tomas Waldegren 19 Nationella riktlinjer Fysisk aktivitet Tillstnd: Vuxna med lindrigt ngestsyndrom tgrd: Rd om egenvrd i form av fysisk aktivitet. Prioritet: 3, Bedmd effekt : God. Tillstnd: Vuxna med lindrig panikngest, agorafobi eller

generaliserat ngestsyndrom. tgrd: Fysisk aktivitet. Prioritet: 6, Bedmd effekt: Liten. Tillstnd: Vuxna med paniksyndrom tgrd: Fysisk aktivitet. Prioritet: 7, Bedmd effekt: Liten. Copyright Tomas Waldegren 20 Beskrivning av tgrd fysisk aktivitet Fysisk aktivitet kan omfatta aerobisk trning

(joggning, lpning, cykling, promenader, gympa) och anaerobisk trning (styrketrning med mera). Fysisk aktivitet kar uthlligheten, styrkan, flexibiliteten och koordinationen. Psykologiska frklaringar till motionens effekt r att den kan bryta dysfunktionella tankar, distrahera negativa tankar och, om motionen utfrs i grupp, ka de sociala kontakterna. Rdgivning och uppfljning kan innefatta hjlpmedel som FaR (fysisk aktivitet p recept), dagbok och stegrknare. Klla: Bilaga 2, Nationella riktlinjer. Copyright Tomas Waldegren 21

Nationella riktlinjer - avspnning Tillstnd: Vuxna med paniksyndrom tgrd: Tillmpad avslappning + Avspnning som tillgg till sedvanlig behandling Prioritet: 4, Bedmd effekt: God. Tillstnd: Vuxna med posttraumatiskt stressyndrom tgrd: Avspnning Prioritet: 10, Bedmd effekt: Obetydlig. Copyright Tomas Waldegren 22

Beskrivning av tgrd - avspnning Det finns flera olika typer av avspnning, och man vljer metod efter personens problem, lder och frmga att arbeta koncentrerat. Personen kan ha problem att slappna av i vila, i rrelse eller arbete, eller i bde och. Utifrn det vljer man metod, som r avspnning under rrelse (kroppsknnedomsinriktad behandling) eller avspnning under vila. Avspnning krver mental nrvaro av patienten under inlrningen fr att f ett bra resultat. Oftast kombineras avspnningsteknik med ngon form av kroppsknnedomsinriktad eller fysisk trning vid samma behandlingstillflle. Klla: Bilaga 2, Nationella riktlinjer.

Copyright Tomas Waldegren 23 Nationella riktlinjer - Meditation Tillstnd: Vuxna med generaliserat ngestsyndrom tgrd: Tillgg av meditation till sedvanlig behandling Prioritet: 9, Bedmd effekt: Liten tillggseffekt. Copyright Tomas Waldegren 24 Nationella riktlinjer Autogen trning

Tillstnd: Vuxna med generaliserat ngestsyndrom tgrd: Autogen trning Prioritet: 8, Bedmd effekt: Obetydlig. Copyright Tomas Waldegren 25 Nationella riktlinjer Saknar du ngot? Copyright Tomas Waldegren

26 Nationella riktlinjer Basal kroppsknnedom som tillgg till sedvanlig behandling minskar depressionssymtomen hos vuxna med medelsvr egentlig depressionsepisod (visst vetenskapligt underlag). Prioritet: 10. Bedmd effekt: Liten tillggseffekt. Copyright Tomas Waldegren 27

Nationella riktlinjer. Dessutom finns det stor klinisk erfarenhet av att basal kroppsknnedom minskar symtomen p ngest och hjlper personer att terhmta sig frn depression. Vidare finns det ingen evidens fr att basal kroppsknnedom r skadligt. Copyright Tomas Waldegren 28 KBT

Kognitiv = Hur/vad du tnker. Mentala scheman, tankemnster mm. Beteende = Hur/vad du gr. Stressbeteenden, spnningsmnster mm. Copyright Tomas Waldegren 29 Varfr KBT? Om den kognitiva representationen av en stressor (tankar, frestllningar, bilder) finns kvar i medvetandet s finns ocks den fysiologiska reaktionen kvar.

Klla: Brosschot, Gerin & Thayer, 2006. Copyright Tomas Waldegren 30 Varfr (K)BT? Reduktion av den kognitiva representationen av en stressor r inte ndvndig fr effekt om man anvnder interoceptiv exponering. Klla: Arntz 2002.

Copyright Tomas Waldegren 31 Mjlig mekanism - KBT Inhibering av sympatikus-exitatoriska mekanismer via prefrontala cortex amygdala. Vid mnga psykopatologiska tillstnd r prefrontala cortex hypoaktivt. Klla: Thayer & Sternberg, 2006. Copyright Tomas Waldegren

32 ngesthantering mekanismer vid KBT Inom ramen fr KBT ingr andningsvningar, avspnningsvningar, mindfulness/medveten nrvaro, acceptanstrning mfl tekniker liksom analyserande och ifrgasttande av tankemnster. Copyright Tomas Waldegren 33

Kul att veta CBT therapists also teach deep breathing and other types of exercises to relieve anxiety and encourage relaxation. Klla: National Institute of Mental Health http://www.nimh.nih.gov/health/publications/ anxiety-disorders/treatment-of-anxiety-disorders.shtml hmtat 2010-08-09. Mycket av det vi gr r (K)BT . Copyright Tomas Waldegren 34

ngesthantering mekanismer Principer inte tekniker Detta fr att kunna individualisera behandlingsstrategierna Copyright Tomas Waldegren 35 Exponering Habituering man vnjer sig, reaktionerna avtar. Utslckning inget av det frvntat

katastrofala hnder Kognitiv omstrukturering nya stt att tolka och tnka om situationen Knsloreglering lra sig att hantera obehagliga knslor Klla: Kver, 2006 Copyright Tomas Waldegren 36 Kognitiv omstrukturering Som en del av exponeringsmekanismerna. Skapa upplevelse av trygghet i kroppen. Uppleva att fysiska sensationer inte mste

leda till panikattack ven om de r obehagliga. Automatiska tankar livsregler kognitiva scheman Copyright Tomas Waldegren 37 Grupparbete 1 Diskutera egna erfarenheter och sikter om KBT. Copyright Tomas Waldegren

38 Repetition Vad r ngest Mtning 1 Hjrtat slr snabbt Muskler knns spnda Knner frtvivlan ver problem Tror att andra inte kommer att gilla/samtycka

Kan inte bestmma sig Upplever yrsel eller ostadighet Muskler knns svaga Copyright Tomas Waldegren 39 Repetition Vad r ngest Mtning 2

Upplever sklvningar och skakningar Frestller sig framtida motgngar Kan inte f tankar ur huvudet Problem att komma ihg saker Ansiktet knns varmt Tnker att det vrsta kommer att hnda Armar och ben knns stela Copyright Tomas Waldegren 40

Repetition Vad r ngest Mtning 3 Strupen knns torr Undviker obehagliga tankar Orelevanta tankar inkrktar Andningen r snabb och ytlig

Kan inte kontrollera tankar Fjrilar i magen Handflator knns fuktiga Klla: State-Trait Inventory for Cognitive and Somatic Anxiety Copyright Tomas Waldegren 41 En av flera ngestmekanismer 1 Den fysiologiska arousal som observeras i ngestsjukdomar r resultatet av en

strning i parasympatiska nervsystemets frmga att dmpa det sympatiska nervsystemet. Klla: Heine Blom 2010, TOPALKARA et al 1997, Thayer & Lane 2000, Thayer & Sternberg 2006, Miu, Heilman & Miclea 2009. Copyright Tomas Waldegren 42 En av flera ngestmekanismer 2 Lg vagus-aktivitet r kopplat till dlig autonom sjlvreglering och en brist p flexibilitet i beteendet.

Hg vagus-aktivitet r kopplat till fungerande autonom sjlvreglering och en strre flexibilitet i beteendet. Klla: Thayer & Lane, 2000. Copyright Tomas Waldegren 43 En av flera ngestmekanismer 3 Polyvagal theory Hyperarousal Sympaticus/binjurar: Mobilisering (fight/flight)

Optimal arousal toleransfnster Hypoarousal Ventrala vagus: Social kommunikation, hmmar sympaticus /binjurar Dorsala vagus: Immobilisering, uppgivenhet Klla: Porges 2001. Copyright Tomas Waldegren

44 Hur mter man detta? 1 Sympaticuspslag Parasympaticusunderskott Copyright Tomas Waldegren 45 Hur mter man detta? 2 Sympaticuspslag: T.ex cortisolniv

Copyright Tomas Waldegren 46 Hur mter man detta? 3 Parasympaticus: Arterial baroreflex sensitivity. Copyright Tomas Waldegren 47 Hur mter man detta? 4 Parasympaticus: Heart Rate Variability

(Respiratory Sinus Arrhythmia). Definieras som: Den variation i hjrtfrekvens som fljer andningen. Hjrtfrekvensen kar under inandning, minskar under utandning. Klla: Lehrer, Vaschillo & Vaschillo. Copyright Tomas Waldegren 48 HRV? Copyright Tomas Waldegren

49 ngesthantering P vilka stt kan man hantera ngest? Hur fungerar de olika metoderna? Copyright Tomas Waldegren 50 ngesthantering - fysisk aktivering Frdelar: Relativt ltt att utfra, mjlighet

till social gemenskap, mnga generella hlsoeffekter. Nackdelar: Personer med svrare ngestproblematik har svrt att komma ivg till trning. Copyright Tomas Waldegren 51 ngesthantering - fysisk aktivering Kan man springa ifrn sina problem?

Copyright Tomas Waldegren 52 ngesthantering mekanismer vid fysisk aktivitet Den vetenskapliga dokumentationen av hur fysisk aktivitet pverkar ngest r begrnsad. Klla: FYSS http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/47_Angest.pdf hmtat 2010-04-28 Copyright Tomas Waldegren

53 Fysisk trning/aktivering Pverkan av signalmnena i hjrnan. Niverna av dopamin, serotonin, noradrenalinoch gamma-aminosmrsyra (GABA) pverkas. Detta r utgngspunkten fr medicinsk behandling av ngestsyndrom, och det finns genom djurexperiment ett visst std fr att fysisk aktivitet pverkar dessa system. Klla: FYSS Copyright Tomas Waldegren

54 Fysisk trning/aktivering kad utsndring av betaendorfiner kan ha lugnande verkan. Minskad anvndning av hypotalamus hypofysbinjurebark-axeln (HPA-axeln) som spelar en viktig roll i regleringen av stressrespons. Klla: FYSS Copyright Tomas Waldegren 55

Fysisk trning/aktivering Aerobisk trning ger en reduktion i hjrtfrekvens vilket speglar en kning av autonom efferent aktivitet med kad Vagus-influens. Klla: Heide Blom, 2009. Uthllighetstrning ger en kad heart-rate variability vilket r ett index fr vagus-influens p hjrtat. Klla: Seals DR & Chase PB, 1989. Minimum tre mnaders regelbunden trning fr att f denna effekt. Klla: Hottenrott K, Hoos O & Esperer HD, 2006. Detta tyder p att parasympaticus arbetar effektivare.

Copyright Tomas Waldegren 56 Fysisk trning/aktivering ven personer som konditionstrnar har en tydlig koppling mellan ngest (trait anxiety) och heart rate variability. De som upplevde mer emotionell stress hade en lgre vagusaktivitet. Klla: Dishman et al, 2000 Copyright Tomas Waldegren

57 Fysisk trning/aktivering Redan vid en lgre anstrngningsniv n den anaerobiska trskeln blir det en tydlig snkning av Vagus-aktivitet mtt som HRV. Klla: Shibata et. al, 2002. Kommentar: Om vi vill ha en kad vagus/parasympatisk aktivitet, r mer fysisk trning det bsta alternativet eller fr man bttre effekt med andnings-/avspnningstrning? Bra frga jag har inte hittat forskning p detta.

Copyright Tomas Waldegren 58 HPA-axeln Hypothalamus Hypofysen Binjure barken Copyright Tomas Waldegren

59 HPA-axeln Prefrontala cortex Amygdala Hippocampus Hypothalamus Hypofysen Binjure barken

Copyright Tomas Waldegren 60 HPA-axeln Kllor:

Davidson RJ (2002). Anxiety and affective style: Role of prefrontal cortex and amygdala. Biol Psychiatry 51: 68-80. Herman JP & Cullinan WE (1997). Neurocircuitry of stress: central control of the hypothalamo-pituitary-adrenocortical axis. Trends Neurosci. 20: 78-84. Lee AL, Ogle WO & Sapolsky RM. (2002) Stress and depression: possible links to neuron death in the hippocampus. Bipolar Disorders 4: 117-128. MacMillan S, Szesko P, Moore GJ, Madden R, Lorch E, Ivey J, Preeya Banerjee S & Rosenberg DR. (2003) Increased Amygdala:Hippocampal volume ratios associated with severity of anxiety in pediatric major depression. Journal of Child and Adolescent Psychopharmacology 13 (1): 65-73. Vyas A, Bernal S & Chattarji S. (2003) Effects of chronic stress on dendritic arborization in the central and extended amygdala. Brain Research 965 (1-2): 290294. Se ven Thayer & Sternberg, 2006.

Copyright Tomas Waldegren 61 HPA-axeln och fysisk aktivitet Fysisk aktivering ger en positiv effekt p hippocampus. Klla: Pajonck et al, 2010. Fysisk aktivering ger en kad utsndring av brain-derived neurotrophic factor. Klla: Rasmussen et al., 2009 Copyright Tomas Waldegren 62

Trning och hjrnan Exercise recruits use-dependent plasticity mechanisms that prepare the brain to encode meaningful information from the environment and, at the same time, activates mechanisms that protect the brain from damage (Cotman & Berchtold, 2002). Copyright Tomas Waldegren 63 Trning och hjrnan 2

Gmez-Pinilla, So & Kesslak (1998) visade att medan okomplicerad fysisk trning visserligen gav positiv effekt p hjrnan s gav motorisk trning som var omvxlande, med hgre inlrningsfaktor, hgre niver av grundlggande fibroblast tillvxtfaktor m-RNA i cerebellum, vilket tolkas som en molekylr frklaring till de kade kognitiva frmgor som associeras med en aktiv livsstil. Copyright Tomas Waldegren 64

Grupparbete Diskutera egna erfarenheter och sikter om hur fysisk aktivitet fungerar fr patientgruppen. Copyright Tomas Waldegren 65 Andning Strd andningsfunktion r kopplad till ngest (Tobin et al. 1983, Masaoka & Homma 1997, Masaoka & Homma 2001, Wilhelm, Trabert & Roth 2001)

Andningstrning r kopplad till minskning av ngest (Salkovskis, Jones & Clark 1986, Clark & Hirschman, 1990, Arch & Craske 2006, Zucker et al 2009). Copyright Tomas Waldegren 66 Strd andning En strd andning kan best av tv moment: En grund, otillrcklig andning som leder till fr mycket koldioxid i blodet. En kompensatoriskt kad andning som triggar en fysiologisk arousal.

Hyperventilation (med bl.a. fr lite koldioxid i blodet) ger symtom som yrsel och parestesier i hnder och ftter (Lum 1981, Ley 1988). Copyright Tomas Waldegren 67 Andningstrning? Finns tv olika sikter hr: 1) Andningstrning r bra vid ngestbehandling. 2) Andningstrning r symtomdmpande, p bekostnad av orsaksbehandling. Knslor kan lsas in av fr kontrollerad

andning, eller slppas fria av fr kraftfull andning. Copyright Tomas Waldegren 68 ngesthantering mekanismer vid andningstrning the focused breathing induction lead to increased behavioral willingness and tolerance for remaining in contact with unpredictable, negative stimuli, and this effect was evident 10 minutes after the induction Klla: Arch & Craske, 2006

during the breath awareness phase of Vipassana meditation there is a shift in the cardiac symphatovagal balance, with a reduction in sympathetic tone, while vagal tone increases. Klla: Telles S, Mohapatra RS & Naveen KV, 2005 Copyright Tomas Waldegren 69 ngesthantering mekanismer vid andningstrning 2 Manipulation av andningsrrelsen ha visat sig bidra till en fysiologisk respons

karakteriserad av snkt syrefrbrukning, minskad hjrtfrekvens och snkt blodtryck, liksom kad amplitud av theta-vgor mtt med EEG och kad parasympatisk aktivitet fljd av en uppfriskande upplevelse Klla: Jerath et al. 2006, Jokerst et al. 1999. Copyright Tomas Waldegren 70 ngesthantering mekanismer vid andningstrning 3 Andningen och det autonoma nervsystemet:

Andas in; sympaticus kar storlek p luftvgar. Andas ut; parasympaticus drar ihop luftvgar. Klla: Berne, Levy, Koeppen & Stanton, 2004. Copyright Tomas Waldegren 71 ngesthantering mekanismer vid andningstrning 4 Andning 6 ggr/minut (4-7) resonerar med andra vagus-mekanismer i kroppen och

kar HRV, minskar ngest. Klla: Zucker et al 2009; Lehrer, Vaschillo & Vaschillo 2000. Lngsam andning r viktig fr effekt. Klla: Bernardi et al, 2002. Copyright Tomas Waldegren 72 ngesthantering mekanismer vid andningstrning 5 Djup andning minskar sympatikusaktivitet. Klla: Seals, Suwarno & Dempsey, 1990.

Copyright Tomas Waldegren 73 Andas i fyrkant 1 Andas in Hll andan 1 -2 -3 Hll andan 1 -2 -3 Andas ut

Copyright Tomas Waldegren 74 Andas i fyrkant 2 Frmodligen flera mekanismer. Fokus p metoden avleder frn ngesten, bryter negativa tankar och aktiverar prefrontala cortex som hmmar amygdala. Att hlla andan kar koldioxidhalten i blodet (motverkar effekt av hyperventilation). Copyright Tomas Waldegren

75 Andas i trekant Hll andan Andas in Andas ut Copyright Tomas Waldegren 76 Andas i cirkel?

Copyright Tomas Waldegren 77 Praktiska vningar Alla praktiska vningar idag r hmtade frn min personliga qigongtrning. Eventuell verfrbarhet av principer till andra system r upp till er som hrare att bedma. Copyright Tomas Waldegren

78 Praktik Andningstrning 1 (10 steg) Sitt bekvmt med gon och mun stngda. Placera tungspetsen upp i gommen en bit bakom tnderna. Slappna av alla muskler i ansiktet. Lt ditt medvetande bli medvetet/uppmrksamt p hur luften rr sig genom nsborrarna medan du andas in och ut. Knn alla sensationer, fysiska och icke-fysiska, genom hela nsan, inklusive rrelsen av dina nshr. Nr du kan knna luftens rrelse i din nsa medan du andas fortstter du att flja sensationen av andningen i stadier. Nr du blir

medveten om andningen i sig sjlvt, lt knslan av andningen trnga ner genom din kropp samtidigt som du blir medveten om allt efter vgen. Frst, till strupen. Sedan till lungorna, solar plexus, naveln, och till sist till nederdelen av magen, en bit nedanfr naveln och en bit in i kroppen. va med detta i ca 5 minuter, men fokusera inte mer n 70% av vad du klarar av maximalt eftersom detta skapar spnningar. Copyright Tomas Waldegren 79 Praktik Andningstrning 2 Placera tungspetsen upp p hrda gommen, en

bit bakom tnderna. Ta ett andetag. Andas in lugnt, andas ut lugnt, utan en paus efter vare sig inandning eller utandning. Lt dina andetag gradvis bli lngre och lngre. Lt andetagen bli mjuka, tysta och avspnda. va 5-10 minuter. Copyright Tomas Waldegren 80 Praktik Andningstrning 3 Rkna medvetet dina andetag, frst tv andetag,

sedan 3, sedan 4, sedan 5, sedan 6, nda tills du kommer upp till 10 andetag utan att tappa rkningen. Brja med ett set med 10 andetag. ka upp antalet set allteftersom du klarar av att hlla fokus p bde andning och rkning. Gr ditt bsta fr att andas och rkna p ett avspnt stt. Medan du rknar ska du vara i nuet. Koncentrera p hur andningen gr igenom din kropp i det gonblick som det hnder. Copyright Tomas Waldegren 81

Praktik Andningstrning 4 Bli extremt medveten om det vill sga knn varje sensation av varje inandning och utandning. Knn hur luften rr p dina nshr. Hur fr varje del av andningen det att knnas i dina nsborrar? Flj och knn hur varje del av andningsrrelsen knns, bli aktivt medveten om upplevelsen av att andas. Bygg gradvis upp antalet till 10 andetag dr du r uppmrksam p hur ditt medvetande fljer varje andetag. ka upp till 2 set med 10 andetag, sedan 3, 4 och till slut 5 set med 10 andetag, allt medan du r koncentrerad p din medvetna uppmrksamhet p andningen. Copyright Tomas Waldegren

82 Praktik Andningstrning 5 Utka din medvetna uppmrksamhet av varje del av andningen frn nsborrarna ner till strupen. Knn framsidan, sidorna och baksidan av strupen medan andningen passerar dr. Brja med 2 andetag, ta en paus, ta sedan 2 andetag igen tills du framgngsrikt kan gra 2 andetag utan att din medvetna uppmrksamhet bryts. ka upp till 4 andetag, tills du kan gra 1 set med 10 andetag med medveten uppmrksamhet och utan anspnning. Fortstt att arbeta med 1 set med 10 andetag. Frska att i varje

andetag f varje muskel och nerv att slappna av. Fortstt att arbeta med att slappna av den mentala anspnningen av sitt medvetandes uppmrksamhet p varje andetag. Fortstt med detta tills din uppmrksamhet kan hllas p ett avspnt, bekvmt stt. ka gradvis upp frn 1 set med 10 andetag till 5 set med 10 andetag. Copyright Tomas Waldegren 83 Praktik Andningstrning 6a Vi kommer nu att gradvis flja uppmrksamheten p andningen ner genom kroppen till omrdet nedanfr

naveln. Brja med 2 andetag. Med varje; p inandningen s fljer du medvetet inandningsluften frn nsan genom kroppen till nedre delen av brstkorgen. Utan att bryta din medvetna uppmrksamhet s fljer du andningsluften p vg ut upp genom brstkorgen, strupen och ut genom nsan. Fortstt med detta tills du kan gra det utan ett avbrott i din koncentration. Copyright Tomas Waldegren 84

Praktik Andningstrning 6b Sedan, med medveten uppmrksamhet och knsla p vad som hnder i kroppen, flj inandningen frn nsan till strupen genom mitten av kroppen till nedre delen av brstkorgen. Knn hur andningsrrelsen fortstter ner genom magen. Flj andningen p dess vg tillbaka upp igen. Andas in genom nsan, ner genom nsa, strupe och brstkorg, tills du hamnar i magen. Flj samma vg tillbaka p utandningen. va i 2 andetag, vila, och fortstt s tills du kan utfra vningen i 2 andetag utan att ditt fokus frsvinner och till du inte behver anstrnga dig maximalt fr detta. Utka antalet andetag tills du kommit upp i 10.

Nr detta fungerar, g frn 1 set med 10 andetag till 5 set med 10 andetag. Copyright Tomas Waldegren 85 Praktik Andningstrning 7a Nu br du kunna hlla din uppmrksamhet frn nsan genom

kroppen ner till nedre delen av magen. Frn och med nu, gr ditt bsta fr att slappna av din brstkorg. Knn att du inte vidgar brstkorgen nr du andas utan att all rrelse gr ner i magen. Knn att du kan uppleva hela insidan av din mage nr du andas. Tnk p din mage som p en tunna, anvnd din uppmrksamhet fr att fylla upp den hr tunnan t alla hll; framt, bakt och t sidorna, med lika mycket kraft och rrelse t alla hll. I brjan kan du fokusera p den enklaste rrelsen, vilket r det som sker i nedre delen av magen. Nr detta knns naturligt fr du din uppmrksamhet till vad som hnder lite hgre upp i magen fljt av solar plexus och diafragma. Copyright Tomas Waldegren

86 Praktik Andningstrning 7b Medan du sedan uppmrksamt fljer andningen frn nsa till nedre delen av magen: 1. Andas in: Knn din mage bli stor framt. Andas ut: Magen plattas till igen.

2. Andas in: Knn hur andningen gr att det trycker p bakt mot din ryggrad nere i lndryggen. Andas ut: Slappna av. 3. Andas in: Rrelsen trycker p bde bakt och framt samtidigt. Andas ut: Slappna av. Denna rrelse, samtidigt bakt och framt, r vad du r ute efter. Brja med 2 andetag och vila. Nr du kan hlla uppmrksamheten p vningen, ka lngsamt upp antalet tills du kan gra 20 andetag utan att frlora uppmrksamheten p vningen. Om du frlorar uppmrksamheten, brja om frn brjan igen med rkningen. Copyright Tomas Waldegren

87 Praktik Andningstrning 8 Fokuset r nu att andas under de nedre revbenen. Andas in: Lt magen utvidgas framt och t sidorna. Knn hur andningsrrelsen arbetar under de nedersta revbenen och drmed stimulerar lever och mjlte. Andas ut: Slappna av. ka upp detta till 20 andetag. I brjan kan du hlla dina hnder i sidan fr att knna efter att det sker en rrelse dr, tills du med medveten uppmrksamhet enbart kan

avgra om dina sidor rr sig eller inte. Copyright Tomas Waldegren 88 Praktik Andningstrning 9 Nr du brjar r det naturligast att frst fylla upp frmre delen av magen och sedan g vidare till att fylla upp sidorna. Efter ett tag s r det dock bttre om du kan utvidga framt och t sidorna samtidigt, och andas ut p samma stt. Copyright Tomas Waldegren

89 Praktik Andningstrning 10 Andas in: Knn att inandningen gr att det trycker bakt mot ryggraden och njurarna. Andas ut: Slappna av. Gr detta som tidigare, brja med tv andetag och ka upp till 20

allteftersom du klarar av att hlla uppmrksamheten fst p vningen. Kombinera sedan att samtidigt andas in och knna att magen utvidgas framt, t sidorna och bakt. Din mage (bukhla) ska vxa som en ballong, som trycker ut t alla hll nr den blses upp. Nr du klarar av det rent fysiska, fokusera d aningens mer p hur sjlva inandningen knns. Flj andningen frn nsan ner genom strupen och ner till lungorna, knn hur det knns i bukhlan nr du andas in och ut. Klla: FRANTZIS, B. (2001) Relaxing into your being, Fairfax, Energy Arts. Copyright Tomas Waldegren

90 Grupparbete Diskutera egna erfarenheter av andningstrning. Copyright Tomas Waldegren 91 Avspnning/Relaxation response 1) 2) 3)

4) Fyra grundlggande delar: Konstant stimuli t.ex. ett ljud eller ett ord, eller titta p ett objekt. Passiv attityd; fokusera p en teknik, inte p oroande tankar. Minskad muskeltonus. Lugn omgivning, minskade externa stimuli. Klla: Benson et al., 1975 Copyright Tomas Waldegren

92 Avspnningstrning? Finns tv olika stndpunkter hr: 1) Avspnningstrning lindrar ngest. 2) Avspnningstrning hos en person med dliga resurser kan leda till kad ngest. (Macnaughton 2004, Heide & Borkovec 1984) Copyright Tomas Waldegren 93 Avspnningstrning?

Mekanismer: Frlust av kontroll Skrmmande inre signaler Strning balansen O2 CO2 (andning frndras vid avspnning se andning) Fr den som r intresserad r relaxationinduced anxiety en mjlig skvg att brja med. Copyright Tomas Waldegren 94 Avspnningstrning! Trots den mjliga negativa reaktionen s verkar majoriteten m bttre av

avspnningstrning. Copyright Tomas Waldegren 95 Autogen trning Autogen trning i form av fokus p tyngd, vrme och andning kar HRV (dvs vaguspverkan p hjrtat). Klla: Miu, Heilman & Miclea, 2009 Copyright Tomas Waldegren 96

Praktik Autogen trning Stt dig i framkant p stolen med rak rygg och indragen haka. Ftterna ordentligt i golvet och 90 graders vinkel i knna. Tillt armarna att bli tunga. Lt hnderna vila tungt p lren, och lt skuldrornas tyngd sjunka ner p brstkorgen. Tillt verkroppen att tycka ner p bckenet, lt kroppen sjunka ner p sittbenen och hftlederna. Lt stolen ta emot kroppens tyngd. Tillt benens tyngd att sjunka ner p ftterna. Lt ftterna bli mjuka, golvet tar emot ftternas tyngd. Copyright Tomas Waldegren

97 Medveten nrvaro/Mindfulness The awareness that emerges through paying attention on purpose, in the present moment, and nonjudgmentally to the unfolding of experience moment by moment Klla: Kabat-Zinn, 2003, s. 145. Copyright Tomas Waldegren 98

Medveten nrvaro/Mindfulness Hjlper oss att bttre frst hur vi tar in information om omvrlden, hur vi tolkar den och hur vi reagerar p den. Hjlper oss att f bttre kontroll ver bde den inre och den yttre tillvaron, att motverka upplevelse av kaos. Klla: Kver, 2006. Copyright Tomas Waldegren 99

Medveten nrvaro/Mindfulness The co-emergence model of reinforcement Stimuli inre/yttre Sensorisk perception Reaktion Stimuli inre/yttre Sensorisk

perception Reaktion Copyright Tomas Waldegren Bedmning Interoception (kroppssensationer) Bedmning Interoception (kroppssensationer)

100 Medveten nrvaro/Mindfulness Att medvetet stanna kvar i kroppen samtidigt som man upplever (och gr en vning som ev. kar) obehag = Interoceptiv exponering Copyright Tomas Waldegren 101

Mindfulness en mekanism 1 Hos friska vuxna frskspersoner var tta veckors trning i mindfulness-meditation kopplat till kad frmre vnstersidig aktivering av hjrnaktivitet vilket i sin tur har kopplats till mer anpassningsbar respons till negativa och/eller stressladdade hndelser Klla: Davidson et al. (2003) Copyright Tomas Waldegren 102

Mindfulness en mekanism 2 Bidrar till att skapa en tydligare kroppslig representation i hjrnan. Klla: Farb et al 2007, Cayoun 2005. Copyright Tomas Waldegren 103 Mindfulness en mekanism 3 Underskning med fMRI: Hos trnade utvare separeras viscerosomatiska signaler frn den sjlvuppfattning som lnkar subjektiva

upplevelser ver tid. De viscerosomatiska signlerna blev tydligare och ej kopplade till kognitiva scheman. => ngestlindring. Klla: Farb et al, 2007. Copyright Tomas Waldegren 104 Praktik Mindfulness 1 Blunda. Brja uppifrn toppen p huvudet. Skanna igenom kroppen, uppifrn och ner.

Copyright Tomas Waldegren 105 Praktik Mindfulness 2 Brja uppifrn toppen p huvudet igen. Knn efter var du ha knslor av spnning, tryck eller smrta. Leta efter ett omrde som inte knns helt rtt. Den hr knslan ska du lsa upp. Copyright Tomas Waldegren 106

Praktik Mindfulness 3 Lt din uppmrksamhet knna in de yttre konturerna p omrdet. Stanna kvar, vnta. Lt sedan din uppmrksamhet trnga igenom det hr omrdet, f det att mjukna upp, tills du nr dess centrum. Det hr kan liknas vid att omvandla is till vatten. Copyright Tomas Waldegren 107

Praktik Mindfulness 4 Nr hela omrdet knns mjukt och uppluckrat s hller du kvar fokus p omrdet och din uppmrksamhet omvandlas nu till att f vattnet att expandera tills det blir en knsla av att det lses upp inuti dig. Det hr kan liknas vid att omvandla vatten till nga. Klla: FRANTZIS, B. (2007) The Tao of Letting Go. Energy Arts. Copyright Tomas Waldegren 108

Grupparbete Diskutera egna erfarenheter om avspnningstrning fr den hr mlgruppen. Copyright Tomas Waldegren 109 Teori Balans 1 Det finns en tydlig neurologisk koppling mellan balans och ngest (Balaban & Thayer, 2001) Det finn en tydlig koppling i kliniska frsk mellan balans och ngest (Carpenter et. Al, 2006)

Det kan vara en kad knslighet fr balansprovokation snarare n vestibulr problematik (Erez et al., 2004) Balanstrning minskar ngest (Meli et al., 2007) Copyright Tomas Waldegren 110 Teori Balans 2 kade krav p balansfunktionen leder till kad fysiologisk arousal vilket r ett erknt biologiskt korrelat till ngest. Brown, Polych & Doan (2005) , Carpenter et al. (2004)

En strategi vid balansprovokation r att styvna till i muskulaturen. (Carpenter et. Al, 2006) Yrsel kan orsaka ngest och ngest kan orsaka yrsel, man vet dessutom att de frstrker varandra. Det r drfr inte klarlagt vad som kommer frst. Yardley et al. (1998), Jacob & Furman (2001), Redfern et al. (2007), Lepicard et al (2003). Copyright Tomas Waldegren 111 Balansreaktioner vid hot Copyright Tomas Waldegren

112 Teori Balans 3 Behaviourally, one of the most potent strategies for vagal stimulation is to stimulate the peripheral baroreceptors that regulate blood pressure. Rocking and swinging, in which the position of the head is changed relatively to the heart, will stimulate the baroreceptors and engage this feedback loop. Klla: Porges, 2005, s. 73.

Copyright Tomas Waldegren 113 Teori Balans 4 Lngsam (0.25 Hz) vestibulr aktivering kar vagus-influens p hjrta och blodtryck. Klla: Convertino et al, 1997. Copyright Tomas Waldegren 114

Teori Balans 5 Copyright Tomas Waldegren 115 Praktik Balans 1 Gunga lite fram och tillbaka p verkroppen. Knn efter hur detta knns i skinkorna, hur sittbenen trycker mot stolsitsen. Kan du knna hur det rr sig i hftlederna, mitt i ljumsken? Hur knns det i magen och ryggen? Gunga lite frn sida till sida. Hur knns det? Rr verkroppen i en cirkel. Byt hll.

Klla: FRANTZIS, B. (2007) The Tao of Letting Go. Energy Arts. Copyright Tomas Waldegren 116 Praktik Balans De som gtt BK knner frmodligen igen vningarna.. Copyright Tomas Waldegren 117

Praktik Knn efter vad som hnder i kroppen utifrn ett balansperspektiv vestibulra reaktioner. Copyright Tomas Waldegren 118 Teori Balans 6 Copyright Tomas Waldegren 119

Praktik Kan du knna vxlingarna mellan spnning och avspnning, och hur de grovt sett fljer TCM-modellen? Kan du knna vxlingarna aktivitet/slpp nr du andas i pausen mellan vningarna. Copyright Tomas Waldegren 120 Teori Praktik Medveten nrvaro

kan du knna hela dig? Hela kroppen - som om du skannade hela dig kontinuerligt Andningen mjuk, full andning Rrelsen vilka skiftningar skapas i kroppen Copyright Tomas Waldegren 121 Grupparbete Diskutera dina kliniska erfarenheter av balanstrning.

Copyright Tomas Waldegren 122 Mer mindfulness Mindfulness kan utvas p fem olika stt: 1. Liggande 2. Sittande 3. Stende 4. I rrelse 5. Med en partner Copyright Tomas Waldegren 123

Mindfulness i rrelse Ett omrde som r vlforskat idag r taiji/qigong och ldres hlsa, dr bland annat fallrisken utvrderas. Klla: T.ex Low et al., 2009. Copyright Tomas Waldegren 124 Praktik balans stende vningen utfrs under medveten nrvaro. Vilar skuldrorna p brstkorgen?

r armarna avspnda? Faller tyngden ner p hftlederna? Fr ftterna sprida ut sig mot underlaget? Andas utan anspnning. Copyright Tomas Waldegren 125 Praktik balans stende 2 Armrrelsen tagen frn Lyfta stng p skuldra, Shaolin Nei Jin Gong Stegen ltt modifierade frn Repulse monkey, Yang Taijiquan

Copyright Tomas Waldegren 126 Lite extra praktik Att titta frn sida-sida: Orienteringsreaktionen Hemispheric encoding retrieval assymmetry Klla: Siegel s. 52. Copyright Tomas Waldegren

127 Referenser Arch JJ, Craske MG. (2006) Mechanisms of mindfulness: Emotion regulation following a focused breathing induction. Behaviour Research and Therapy 44: 1849-1858 Arntz, A. (2002) Cognitive therapy versus interoceptive exposure as treatment of panic disorder without agoraphobial Behaviour Research and Therapy 40: 325-341. Balaban CD, Thayer JF. (2001) Neurological bases for balance-anxiety links. Journal of Anxiety Disorders. 15: 53-79 Beck Anxiety Inventory hmtat frn http://www.slso.sll.se/upload/Affektiva/BAI.pdf 2010-05-03 Benson H, Greenwood MM & Klemchuk H. (1975) The relaxation response: Psychophysiologic aspects and clinical applications. Int J Psychiatry Med. 6(1-2): 87-98Bernardi J, Porta C, Spicuzza L et al. (2002) Slow breathing increases arterial baroreflex sensitivity in patients with chronic heart failure. Circulation, 105: 143-145.

Berne RM, Levy Mn, Koeppen BM, Stanton BA. (2004) Physiology, 5th ed. Mosby, St Louis. Brosschot JF, Gerin W & Thayer JF. (2006) The perseverative cognition hypothesis: A review of worry, prolonged stress-related physiological activation, and health. Journal of Psychosomatic Research 60: 113-124 Brown LA, Polych MA, Doan JB. (2005). The effect of anxiety on the regulation of upright standing among younger and older adults. Gait & Posture. 24, 397-405. Carpenter MG, Frank JS, Adkin AL, Paton A, Allum JHJ. (2004). Influence of postural reactions to multi-directional surface rotations. J. Neurophysiol 92:3255-3265. Copyright Tomas Waldegren 128 Referenser

Carpenter MG,, Adkin AL, Brawley LR, Frank JS. (2006) Postural, physiolgical and psychological reactions to challenging balance: does age make a difference? Age and ageing 35: 298-303. Cayoun BA. (2005) From co-emergence dynamics to human perceptual evolution: The role of neuroplasticity during minfulness training. Hmtat frn http://www.mindfulness.net.au/uploads/35199/ufiles/pdf-new/keynote-address.pdf 2010-08-10. Clark ME, Hirschman R. (1990) Effects of paced respiration on anxiety reduction in a clinical population. Biofeedback and Seld-Regulation 15(3): 273-???. Convertino VA, Previc FH, Ludwig DA & Engelken EJ. (1997) Effects of vestibular and oculomotor stimulation on responsiveness of the carotid-cardiac baroreflex. Am. J. Physiol. 273: 615-622. Cotman & Berchtold, 2002 xxxxxxxxxxxxx Davidson, R. J., Kabat-Zinn, J., Schumacher, J., Rosenkranz, M., Muller, D., Santorelli, S. F., et al. (2003). Alterations in brain and immune functioning produced by mindfulness meditation. Psychosomatic Medicine, 65, 564570. Dishman RK, Nakamura Y, Garcia ME, Thompson RW et al. (2000) Heart rate variability, trait anxiety,

and percieved stress among physically fit men and women. International Journal of Psychophysiology 37:2; 121-133. Erez O, Gordon CR, Sever J, Sadeh A & Mintz M. (2004) Balance dysfunction in childhood anxiety: Findings and theoretical approach. Anxiety Disorders 18: 341-356. Farb NAS, Segal ZV, Mayberg H, Bean J, McKeon D, Fatima Z, Anderson AK. (2007) Attending to the present: mindfulness meditation reveals distinct neural modes of self-reference. SCAN 2: 313322. Copyright Tomas Waldegren 129 Referenser FRANTZIS, B. (2001) Relaxing into your being, Fairfax, Energy Arts. FRANTZIS, B. (2007) The Tao of Letting Go. Energy Arts. (audio)

Gmez-Pinilla, So & Kesslak (1998)xxxxxxxxxxxxxxxxxx Grs DF, Simms Lj, Antony MM & McCabe RE. (2007) Psychometric properties of the state-trait inventory for cognitive and somatic anxiety (STICSA). Psychological Assessment 19 (4):369-381. Heide FJ, Borkovec TD. (1984) Relaxation-induced anxiety: Mechanisms and theoretical implications. Behaviour Research and Therapy 22;1: 1-12. Henje Blom E. (2010) Anxiety and depression in adolescent females autonomic regulation and differentiation. Doctoral thesis, Karolinska Institutet. Henje Blom E, Olsson EMG, Serlachius E, Ericson M, & Ingvar M (2009). Heart rate variability is related to self-reported physical activityin a healthy adolescent population. Eur J Appl Physiol. Publicerad online 2009-05-29. Hottenrott K, Hoos O & Esperer HD. (2006) Heart rate variability and physical exercise. Hertz 31 (6): 544-552. Jacob RG, Furman JM. (2001) Psychiatric consequences of vestibular dysfunction. Current opinion in Neurology. 14:41-46.

Jerath R, Edry JW, Barnes VA & Jerath V. (2006) Physiology of long pranayamic breathing: Neural respiratory elements may provide a mechanism that explains how slow deep breathing shifts the autonomic nervous system. Medical Hypotheses 67 (3) : 566-571 Jokerst MD, Gatto M, Fazio B, Stern RM & Koch KL. (1999) Slow Deep Breathing Prevents the Development of Tachygastria and Symptoms of Motion Sickness . Aviat Space Environ Med 70:1189-92 Copyright Tomas Waldegren 130 Referenser Kabat-Zinn J. (2003) Mindfulness-based interventions in context: Past, present and future. Clin Psychol Sci prac 10: 144-156. Kallioinen M, Bernhardsson J, Grohp M, Lisspers J & Sundin : (2010) Psykisk ohlsa ett stort

problem hos primrvrdens patienter. Lkartidningen 23; 107: 1545-1547. Kver, A. (2006) KBT i utveckling. Natur och Kultur, Stockholm. Lehrer PM, Vaschillo E & Vaschillo B. (2000) Resonant frequency biofeedback training to increase cardiac variability: Rationale and manual for training. Applied Psychophysiology and Biofeedback 25 (3): 177-191. Lepicard EM, Venault P, Negroni J, Perez-Diaz F, Joubert C, Nosten-Bertrand M, Berthoz A, Chapouthier G. (2003). Posture and balance responses to a sensory challenge are related to anxiety in mice. Psychiatry Research. 118, pp 273-284. Ley, R (1988) Panic attacs during relaxation and relaxation-induced anxiety: A hyperventilation interpretation. Journal of Behaviour Therapy and Experimental Psychiatry. 19 (4): 253-259. Lowen, A. (1958) The language of the body. New York, Collier Books Low S, Ang LW, Goh KS & Chew SK (2009) A systematic review of the effectiveness of Tai Chi on fall reduction among the elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics 48: 325-331 Lum LC (1981) Hyperventilation and anxiety state. Journal of the Royal Society of Medicine, 74: 1-4.

Macnaughton, I. (2004) Body, breath, & consciousness. North atlantic books, Berkley. Copyright Tomas Waldegren 131 Referenser Masaoka Y, Homma I. (1997) Anxiety and respiratory patterns: Their relationship during mental stress and physical load. International Journal of Psychophysiology 27(2): 153-159. Masaoka Y, Homma I. (2001) The effect of anticipatory anxiety on breathing and metabolism in humans. Respiratory Physiology 128: 171-177. Meli A, Zimatore G, Badaracco C, De Angelis E & Tufarelli D (2007) Effects of vestibular rehabilitation therapy on emotional aspects in chronic vestibular patients. Journal of Psychosomatic Research 63: 185-190.

Miu AC, Heilman RM & Miclea M. (2009) Reduced heart rate variability and vagal tone in anxiety: Trait versus state, and the effects of autogenic training. Autonomic Neuroscience: Basic and Clinical 145: 99-103. Nettelbladt P, Bogren M & Mattisson C. (2008) Lundbystudien har uppdaterats med en ny fltunderskning. Lkartidningen 105; 1-2: 34-37. Pajonk FG, Wobrock T, Gruber O, Scherk H, Berner D, Kaizl I, et al. Hippocampal plasticity in response to exercise in schizophrenia. Arch Gen Psychiatry. 2010;67(2):133-43. Porges, SW (2001) The polyvagal theory: phylogenetic substrates of a social nervous system. International Journal of Psychophysiology 42: 123-146. Porges, SW (2005) The vagus: A mediator of behavioural and physiologic features associated with autism. I Bauman ML & Kemper TL: The neurobiology of autism. The Johns Hopkins University Press, Baltimore. Rachman S. (2004) Anxiety, 2nd ed. Psychology Press, New York.

Copyright Tomas Waldegren 132 Referenser Rasmussen P, Brassard P, Adser H, Pedersen MV, Leick L, Hart E, Secher NH, Pedersen BK & Pilegaard H. (2009) Evidence for a release of brain-derived neurotrophic factor from the brain during exercise. Exp Physiol 94 (10): 1062-1069. Redfern MS, Furman JM, Jacob RG. (2006). Visually induced postural sway in anxiety disorders. Journal of Anxiety Disorders. Vol 21, Issue 5, pp 704-716. Reich W. (1972) Character Analysis. 3rd ed., Farrar, Straus and Giroux. Salkovskis PM, Jones DR & Clark DM. (1986) Respiratory control in the treatments of panic attacks: Replikation and extension with concurrent measurement of behaviour and pCO2. The British Journal of Psychiatry 148: 526-532.

Seals DR & Chase PB (1989) Influence of physical training on heart rate variability and baroreflex circulatory control. J Aool Physiol 66: 1886-1895 Seals DR, Suwarno NO, Dempsey JA. (1990) Influence of lung volume on sympathetic nerve discharge in normal humans. Circ. Res. 67: 130-141. Shibata M, Moritani T, Miyawaki T, Hayashi T & Nakao K. (2002) Exercise prescription based upon cardiac vagal activity for middle-aged obese women. International Journal of Obesity 26: 13561362. Siegel, DJ. (1999) The developing mind. Guilford Press, New York. SBU (2005) Behandling av ngestsyndrom. Rapport nr 171, Stockholm, SBU. Socialstyrelsen (2005) Folkhlsorapport 2005 Telles S, Mohapatra RS & Naveen KV. (2005) Heart rate variability spectrum during Vipassana mindfulness meditation. Journal of Indian Psychology, 23 (2): 1-5. Thayer JF, Lane RD. (2000) A model of neurovisceral integration in emotion regulation and dysregulation. Journal of Affective Disorders 61: 201-216. Copyright Tomas Waldegren

133 Referenser Thayer JF, Sternberg E. (2006) Beyond heart rate variability. Ann N.Y. Acad. Sci. 1088: 361-372. Tobin MJ, Chadha TS, Jenouri G, Birch SJ, Gazeroglu HB & Sackner MA. (1983) Breathing patterns 2: Diseased subjects. Chest 84: 286-294 TOPALKARA K, DNDAR, SE, ORAPIOLU A, AKYZ A & TOPAKTA S. (1997) Changes in autonomic functions in generalized anxiety disorder. XXXXXX?????? Wilhelm FH, Trabert W & Roth WT.(2001) Physiologic instability in panic disorder and generalized anxiety disorder. Biological Psychiatry 49 (7): 596-605. Yardley L, Owen N, Nazareth I, Luxon L. (1998b) Prevalence and presentation of dizziness in a general practice community sample of working age people. Br J Gen Pract 48:1131-1136. Zucker TL, Samuelson KW, Muench F, Greenberg MA & Gevirtz. (2009) The effects of respiratory

sinus arrythmia biofeedback on heart rate variability and posttraumatic stress disorder symtoms: A pilot study. Appl Psychophysiol Biofeedback. 34(2):135-43 Copyright Tomas Waldegren 134 Utfyllnad Vad vet du om mjuka neurologiska tecken?

Recently Viewed Presentations

  • Ionization Energy - Cabarrus County Schools

    Ionization Energy - Cabarrus County Schools

    F, At, Cl, Br. Electron Affinity. Electron affinity is defined as the neutral atom's likelihood of gaining an electron. ... Place the following in increasing ionization energy: Cl , As, Ca, Ni. Place the following in increasing atomic radius: I,...
  • Presentation Dragon Wheel

    Presentation Dragon Wheel

    No need to use electric lights 智能魔镜LightCatcher可以调节进入建筑物的日光量,并通过光轴调节进入仓库的热量从而可以在夏季减少通风或降温的能耗,在冬季减少取暖的能耗。 LightCatcher also regulates amount of light coming in the building.
  • Minnesota State

    Minnesota State

    Purpose and use. These templates were created as a response to people who want something they can customize quickly and easily. We created one template per Perkins consortium with similar layouts to create consistency in messaging and branding when communicating...
  • Determining Position

    Determining Position

    A reference point - a starting point used to describe the position of an object. 2.) A reference direction that describes which way to move in relation to the reference object. 3.) A distance from the reference point. Reference Points...
  • What is XML? - ICJIA

    What is XML? - ICJIA

    XML accomplishes this by using Markup Language to identify structures within a document. Structured information contains both content (words) and an indication of what role the content plays. For example, the object "vehicle" contains many elements such as description, color,...
  • Promotion and promotional Mix

    Promotion and promotional Mix

    CHAPTER 17 Promotion any form of communication a business or organization uses to inform, persuade, or remind people about its products or improve its public image Promotional Mix the combination of the different types of promotion a business or organizations...
  • Servant Leadership - Andrews University

    Servant Leadership - Andrews University

    Servant Leadership..…. Is an understanding and practice of leadership that places the good of those led over the self-interest of the leader. Emphasizes - increased service to others, a holistic approach to work, a sense of community, shared decision making...
  • Refrigeration Components - Cengage

    Refrigeration Components - Cengage

    Moist air can freeze on the fins reducing efficiency, a defrost cycle is needed to prevent this. Most evaporators are constructed of copper tubing swedged into aluminum fins. Tubing configuration and number of tubes determine the BTU rating of evaporator